kommer jag bli tokig?

Varje gång jag hör mig själv berätta om vad som hänt så blir jag förvånad,
det känns som om jag pratar om någon annan,
som detta egentligen händer någon i min omgivning,
eller att det bara är en riktigt dålig amerikansk film,
men sedan kommer verkligheten ifatt mig,
Liten sparkar till mig och smärtan blir sådär outhärdligt påtaglig,
tårarna börjar rinna och ångesten river i bröstet.

Så många frågor,
så få svar.

Jag sitter här och stirrar in i elden,
försöker förstå,
försöker begripa,
men det går inte.

Det är nog inte meningen att jag ska förstå,
jag måste bara överleva nu,
plocka ihop bitarna,
laga,
punkt slut.

time will tell

men jävlar vad jag saknar honom