i söndags hade det gått tre år,
1096 dagar,
vissa sår läker,
andra inte.
livet är fint,
fortfarande svårt,
men väldigt fint.
fästmannen och sonen,
de är magnifika,
tacksam är jag,
evigt.
// L
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så härligt att ditt liv är fint. Och svårt ibland. Men det är det för alla, tror jag. Lycka till vidare. Kram/E
SvaraRaderaTänk så mycket ljusare allt är idag! Magnifik och tacksam, härlig blandning tycker jag!
SvaraRadera